Det här blir mitt första inlägg på ett par år. Jag har haft stora problem med att lägga in bilder och även att logga in men kanske kommer det att ta sig nu?

Hursomhelst så bor jag kvar. Just nu är det några minusgrader men annars har i princip varenda tillstymmelse till snö tinat bort.

Jag känner mig lite ringrostig, när det gäller att lägga in bilder, dels p g a att det inte har fungerat, dels p g a att jag just nu inte har några lagrade på den här datorn.

Känns som en evighet sedan jag bloggade sist men som tur är kom jag ihåg adress och lösenord. Får se om det också funkar med länkning och etikettering.....Ser man på - det lyckades! Det blev en gammal en från från bl a cafédörren i oxstallet här på Värmlands Säby Gård - innan det renoverades! 

Jag kan inte ha ambitionen att ta igen allt som inte gjorts under de här åren men viss förbättring kanske kan förväntas? Hej så länge! :)

Vinter i allén

En vacker vinterdag i slutet av januari tog jag dessa bilder i allén!

Evigheter sedan

 Mina bloggar har varit nästan oåtkomliga för mig men nu gör jag ett försök att publicera några bilder från det senaste året.

Jag bor kvar och livet har sin gång!

Naturen runt omkring.

Vårobservationer

Först ska jag säga att det finns två skäl till att jag inte skrivit på länge. Det ena är att min gamla dator slutade fungera och att jag har haft svårt att lägga in bilder och till och med skriva på den andra (har bl a fått skaffa, eller rättare sagt fått, ett externt skrivbord).

Skäl nummer två är att jag inte kunnat nyttja lägenheten sedan den 3 juli, då en ny vattenskada uppdagades; denna gång i förrådet. Det varma julivädret gjorde väl sitt till för att odören snabbt skulle bli i det närmaste outhärdlig.

Fram till oktober bodde jag på mitt sommarställe men sedan oktober har jag bott i en lägenhet i Södra Råda. Ungefär samtidigt fick jag tömma lägenheten helt för reparation. Golven i både förrådet, klädkammaren, badrummet, sovrummet och halva hallen bröts upp och torkades, vad gäller de tre första ur. Badrummet har också renoverats helt. Det hade tidigare 30-40-talsstandard, såg jag i Gård och Torp nr 8, 2018, där man jämförde badrum från olika tider. Inbyggt badkar och vitt kakel var standard då! Nu är badkaret borttaget och det blir dusch istället!

Så var det vårobservationerna. Ja, förutom att lägenheten alltså börjar bli klar, förutom en hel del skavmärken på dörrposter m m, då hörde jag som vanligt tranorna och sångsvanarna när jag var där. Det är en alldeles speciell känsla av vidd därute och det märks verkligen att området gränsar till Kilsviken, som är ett Ramsarområde, vilket innebär att det är klassat som en våtmark med ett fågelbestånd av internationell betydelse. Ramsarkonventionen heter som den gör p g a att den togs i den iranska staden Ramsar 1971.

Idag finns det 68 Ramsarområden i Sverige och Kilsviken är det enda i Värmland. Internationellt är bl a det välkända Everglades i Florida klassat som ett Ramsarområde! Kilsviken är också ett Natura 2000-område och ett naturreservat, vilket även Värmlands Säby Naturreservat, som ligger på Värmlands Säbys ägor och gränsar till Kolstrandsviken, är.

Tilläggas kan att mina rabatter är fulla av knoppar och krokus och scilla har funnits länge. Allt är tidigt i år!

Här finns en lista över alla Ramsarområden i Sverige!

Julen

För första gången på flera år, firades en del av julen här i min lägenhet. På juldagen var mina barn med sambo och barn här samt min bror. På Annandagen var vi hos dem i Sund. Juldagarna kändes som en veritabel julsaga!

I mellandagarna hade jag besök av grannar från Södra Råda och på Trettondagsafton var vänner här och vi åt, spelade, sjöng och dansade kring granen. Det var en riktig julgransplundring! Det enda jag glömde var att ge barnen påsarna innan de gick...

Här några bilder från den fina julen 2017-2018 (de fyra översta samt den nedersta bilden är tagna av mig, de andra av några av Lina, Stina eller Martin)! Ska komplettera med några bilder av Stina och Lina också.

Klart!

Åtminstone vad det gäller köket. Fick igår hjälp av en av "gårdskarlarna" att få spisen, skåpet, köksborden och soffan på plats. Det som nu är kvar är att haka på dörren mellan kök och hall igen samt att slipa av dörrarna till skafferiet och v-rummet en smula.

I och med att golvet nu blivit tjockare, släpar dörrarna i golvet, och risken för att det snabbt blir skrapmärken är stor. Eftersom dörren mellan kök och v-rum inte har gått att stänga på alla år mer än undantagsvis, är det bra om det åtgärdas samtidigt!

Det är mycket brunt i mitt kök nu, men jag tror och hoppas att jag kommer att trivas med golvet. Det ser ändå ganska ombonat ut!

Köksmattan på plats

För den som flyttar eller renoverar om ofta, är väl köksgolvet ingen stor sak. Så ser dock inte jag på det. I min lägenhet kommer man in i köket direkt från hallen och man når vardagsrummet genom att gå igenom köket! Bredvid hallen på andra sidan ligger sovrummet. De båda rummen och köket är ungefär lika stora och genom kökets centrala läge spelar köksmattans utseende givetvis roll.

Så här såg det iallafall ut nu på kvällskvisten. Kan tillägga att mattan, som innehåller ett stegdämpande skikt, är väldigt skön att gå på. Den ligger också ovanpå den gamla linoleummattan, vilket gör att golvet blir mer isolerande mot kyla än tidigare.

I och med att mattan blivit tjockare, går dock inte dörrarna till skafferi och vardagsrum att öppna / stänga längre utan att de skrapar i golvet och behöver därför höjas upp resp slipas av lite på undersidan.

Så här ser det ut in mot sovrummet: Spisen i hallen framför dörren till sovrummet och soffan, köksbordet och avställningsbordet i sovrummet. 

Äntligen läggs mattan i köket

Jag har haft beslutsångest. En kollektion från Tarkett, Nordic Stabil, är vad jag haft att välja på efter vattenskadan i köket. Jag har absolut inte haft något emot kollektionen. De flesta är fina, även om jag direkt sorterade bort de mattor som ser ut som sten- resp plattsättning.

Från början hade jag sett framför mig hur härligt det skulle vara att byta mot en ljus matta, som låg åt det vita hållet. Dock kändes de ljusa för menlösa allesammans, utom en brädmönstrad, som såg smutsig ut redan innan den var lagd.

Fastnade först för en varmgrå, nästan enfärgad, mörk matta. Blev dock avrådd av min bror Mats p g a att allt skulle synas på den. Min dotter tyckte även att jag skulle ha en annan, som passade bättre i ett såpass gammalt hus och gärna någon som var så lik den i hallen som möjligt. Insåg att det låg något i vad de båda sa.

Så fastnade jag för en ljusbrun French Oak i diskret plankmönster, som i ton gick bra till den parkett mönstrade mattan i hallen. Den hade säkert blivit mycket elegant! Även denna matta var dock tämligen mörk och jag ville inte få ångest sedan jag bestämt mig. Visst kunde jag ångra mig igen men jag hade redan ångrat mig en gång från den varmgrå enfärgade och ville inte framstå som en velpetter.

En parkettmönstrad som var rätt lik den i hallen, hade säkert blivit bra, men nu föll valet på en 'Natural Light' plankmönstrad. När jag äntligen bestämt mig, drog jag en lättnadens suck. Puh! Det är jobbigt att stå i en valsituation som man faktiskt inte valt själv!

Blir det bra? Jag hoppas det, för matta lär nog knappast bytas igen inom de närmaste 20 - 30 åren, om ingen ny olycka inträffar. Detta har gjort valet så förbaskat svårt! I hallen fick jag inte välja själv, utan fick ta en bit som blivit över men blev jättenöjd!

Den här mattan går tyvärr inte i samma ton som mattan i hallen, som den mörka French Oak gjorde. Dock är den säkert tålig och inte mycket kommer att synas på den. Frågan är hur mina bl a avlutade furumöbler kommer att passa ihop med den!

Funderar på att måla den slitna tröskeln mellan kök och hall i någon färg som förvillar ögat och gör övergången mellan kök och hall mindre markant. Får lägga ut en bild och be om tips!

Tillbringade f ö kvällen igår med att slipa och måla golvsocklarna med en färg med samma nummer som den ursprungliga. Jag har haft denna färgburk i många år nu för att bättra på skavanker på dörrar, skåpluckor, måla om fönsterbrädor med m m, men nu återstår bara lite färg på botten. Jag hoppas dock att nye fastighetsägaren liksom den förra bekostar en ny. Det är ju ett sätt att underhålla lägenheten, som faktiskt ser väldigt fräsch ut fortfarande, trots att inga ytskikt tidigare, förutom hallgolvet, bytts eller lagts till. Lägenheten hade ju renoverats efter en brand i en av lägenheterna i huset när jag flyttade in 1 jan 2002.

Så här ser mattan ut. Återstår att se hur den ter sig när mattor och möbler åter kommit på plats!

Att det kan rymmas så mycket i ett kök! Nu är v-rummet fullt av bl stolar, kuddar, stolsdynor, porslin och skåp medan hallen belamras av avlyfta dörrar, kista, köksbord och spis samt sovrummet av kökssoffa och ett bord som fungerar som extra avställningsyta.....Räknar med att jag får hjälp av fastighetsskötarna på gården att lyfta tillbaka alltsammans!

Laurentius Toreri Billichius

....eller Tords son Lars Billing från byn Långesäter, Bergs socken i Vadsbo härad; han, som en tid var huspredikant på Säby och så småningom blev biskop i Göteborg och som begravdes i Mariestads kyrka.  Honom har jag varit lite nyfiken på gällande hans härkomst. Han var alltså min farfars farmors mormors farmors farfar.

Hans sondotter gifte sig så småningom med länsmannen Olof Svensson och de bodde på länsmansbostället i Vall. Deras son Jonas, som tagit sig namnet Vallström efter Vallströmmen, som rann förbi gården Vall och skiljde den från Räverud, gifte sig med Stina Elfvia från Bengtsgård. De fick bl a dottern Greta, som gifte sig med snickarmästaren i Bengtsgård Lars Hallorsson Wennerström. Han var förmodligen den första som hette / tog sig namnet Wennerström. Kanske var namnet en anpassning till Gretas namn Vallström?

Denne Lars hjälpte till att förfärdiga Visnums kyrka genom att göra inredningen och måla kyrkan invändigt. Året därpå spånklädde han den. Han var då 23 år och titulerades snickarmästare.

Tjugo år senare gjorde han innertak, kyrkbänkar m m till Visnums Kils nya kyrka. Troligen var det också han som gjorde fönsterutsprången på huvudbyggnaden när Carl Linroth byggde om Värmlands Säby gård.

Laurentius var den utsocknes, som, kanske av en tillfällighet, hamnade som huspredikant i Säby. Möjligen knöt han då de kontakter som gjorde att hans sondotter Anna Billing kom att söka sig tillbaka till trakten och gifta sig där? I vilket fall kom Laurentius, nämndemannen och bonden Tords son, att bli en av orsakerna till den stora släkten Wennerströms alla ättlingar, varav många bor i trakten!

Länk till info om byn Långesäter.

Familjeförening i Sund

Under sluttampen av sommaren samlades min syster med man och döttrar med familjer och jag med min dotter och hennes barn i trevliga köket i Sund för gemensamt fika. Detta efter att ha haft grillfest hos min syster kvällen innan!

Tre generationer: Min syster med dotter och dotterdotter!

Utställning om trakten i gamla skolan i Kärr

Den 15 - 23 juli hade min bror Mats Holmstrand och Lennart Gybrandt utställning om människor som bott i trakten, som spelmannen Sigvard Karlsson i Munkerud, Lars Larsson i Nolås i Sund, som bl a byggde pyramider, och deras livsverk och om gamla kyrkan i Södra Råda. Mats hade gjort bilderna och Lennart texterna.

Fantastiskt fint på Ragnars 1-årsfirande i Sund!

Den 15 juli firade vi Ragnars 1-årsdag i Västra Sund. Solen sken och det var en perfekt dag att sitta ute. Dagen innehöll också Ragnars lilla namngivningsceremoni inomhus.