Lennart Sylwander, som bor i Tegelhagen, var särskilt intresserad av tegelbruket och jag saxar här från Johan Cederlunds bok Värmlands Säby. Mer information finns säkerligen i skrifterna, som det är en utmaning att tyda!
Det var under denna tid vanligt att de större gårdarna hade egen tegeltillverkning. Vid Säby kvarn, nordöst om mangården, lät Linroth 1750 installera en lerbråka (lerkvarn) som går med watten, at älta ler til tegel". Strax intill uppfördes en tegellada (den södra på kartan 1759). Året därpå murades en välvd tegelugn av gråsten och upprestes en tegelbod. för den produktion som småningom skulle till krävdes dock en större förvaringsplats. År 1756 byggdes således den norra stora tegelladan, 47 meter lång. Då produktionen ökade behövdes också en större ugn. Den gamla revs och en ny uppsattes 1765. År 1788, läser vi vidare, 'bygdes den södra tegelladan ny 108 alnar [64 m] lång med bindtak af halm och en ny stor tegelbod under tegeltak vid tegelbruket'. Tegelbruket tycks under hela byggnadsarbetet ha fungerat väl. Produktionen var under några år mycket omfattande, vilket några av siffrorna nedan antyder."Sedan redogörs bl a för hur mycket tegel som gick åt till olika byggnader. Bo Axelsson hade med en bok av Fernow / Arvid Ernvik, i vilken det står att tegelbruket var placerat mitt emot kvarnen.
Deltog gjorde även Sven-Erik Claesson. Nästa möte är onsdagen den 8 februari kl 19 och då håller vi till i Nybble gamla skola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar